22 september 2014

Kanelbullescones


Varma scones med smak av kanel och kardemumma


Frukost är för mig dagens bästa mål. På vardagarna blir den kanske lite väl hastigt intagen eftersom tre barn skall utfodras och två "Brotdosen" skall göras i ordning till kindergarten och skolan*. Men frukost för mig är ändå något nyttigt, något bastant. Väldigt sällan sött. Så genom det här inlägget kommer jag visa mig ganska motsägelsefull.

För när jag hittade det här receptet på söta scones med "kanelswirl" så föll jag pladask. Lockelsen blev för stark för en kanelbullefanatiker som jag. Måste, måste prova. Helst igår. Och jag skall erkänna att jag och barnen åt dessa till frukost i söndags när maken jobbade. Och vi njöt i stora drag. Inte det minsta nyttigt, men jisses så gott! Receptet är omvandlat från amerikanska mått och jag har ändrat lite i det. Jag lade t.ex. till kardemumman, för jag älskar det och det ger ännu mer kanelbullesmak åt sconesen.

Dessa scones passar såklart utmärkt till en kopp te vilken tid på dagen som helst. En sak bara. När sockret, kanelen och kardemumman skall vändas ner i smeten, rör då inte för mycket. Då blir det inte så mycket "swirl" av det hela, nämligen. Jag gjorde det misstaget, men det blev fantastiskt gott ändå. Recept följer efter min lilla utläggning om matkulturen här i mitt hörn av Tyskland.

*Får jag ta på mig rollen som gnällig utlandssvensk för en stund? Jamen tack. Här måste man packa mellanmål till barnen varje dag. Det kan tyckas lite jobbigt förstås, men jag kan garantera att det är nödvändigt. En helt vanlig vecka serveras nämligen följande läckerheter på vårt kindergarten, vilket motsvarar en kommunal förskola i Sverige (och det här är en absolut representativ vecka, inga överdrifter).

Måndag: Äggröra med potatismos (är det bara jag som reagerar på den kombon?)
Tisdag: Nudlar med tomatsås (och inget mer)
Onsdag: Klyftpotatis med dipsås (och inget mer)
Torsdag: Bratwurst med pommes
Fredag: Någon form av soppa med glass till efterrätt

Det finns en inställning här som jag har lite svårt att förstå. Så länge tomatsåsen är ekologisk, så spelar det ingen som helst roll att barnen inte får i sig en gnutta protein när de äter. Fullvärdig vegetarisk kost verkar endast betyda att man utesluter kött. Ungefär så. Och det är helt okej att ge barnet en flaska chokladmjölk och nutellamacka till frukost. Att socker skulle kunna vara skadligt verkar inte ens existera i folks tankevärld. Det viktiga är att det är...just det. Ekologiskt. 

Att bo utomlands innebär att man får pröva sina värderingar. Vissa saker kanske man upptäcker är bättre här än hemma. Andra saker inte. Jag har numera accepterat att matkulturen är som den är och det enda vi kan göra är att försöka laga så bra mat vi förmår här hemma. Om någon tycker att det låter präktigt så kan jag genast slå hål på detta och berätta att mina barn tycker att allt jag lagar för närvarande är jätteäckligt och jag får vara nöjd om de får i sig någon näring överhuvudtaget... men jag försöker! Sliter mitt hår och försöker... 

Och så ger jag dem ändå kanelbullescones till frukost. Snacka om att gå emot sig själv. Men någon gång ibland måste man väl få mysa till det? Och de åt faktiskt några skedar gröt före. Jag tröstar mig med det.

Kanelbullescones
ca 12 st

2 msk muscovadosocker/råsocker
2 tsk malen kanel
1 tsk kardemummakärnor
4 3/4 dl vetemjöl
2 1/3 dl havregryn
0,6 dl strösocker
1 msk bakpulver
1 tsk vaniljpulver
1/4 tsk salt
120 g kallt smör, skuret i små bitar
1 3/4 dl mjölk
1 stort ägg

Glasyr:
1 3/4 dl florsocker
3-4 tsk mjölk
1/2 tsk vaniljpulver

Gör så här:
Sätt ugnen på 225 grader.

Blanda socker, kanel och nymalda kardemummakärnor i en liten skål. Ställ åt sidan.

Blanda vetemjöl, havregryn, strösocker, bakpulver, vaniljpulver och salt i en bunke. Tillsätt smöret och nyp ihop ingredienserna med händerna eller bearbeta dem med en gaffel tills blandningen består av grova smulor.

Vispa samman ägget och mjölken lite lätt. Rör ner detta i mjölblandningen. Rör bara så att allt precis blandas.

Strö över kanelblandningen över degen (den är kladdig). Vänd bara försiktigt in kanelblandningen, om man rör för mycket så blir det inte så tydliga kanelswirls (har inget bra svenskt ord) i sconesen.

Klicka ut degen med hjälp av t.ex. ett halvdecilitermått som du fyller med råge. Grädda mitt i ugnen i ca 11-13 min, de ska bli lite lätt gyllenbruna.

Rör under gräddningen ihop ingredienserna till glasyren. Ringla den över sconesen medan de fortfarande är varma. Avnjut dem direkt!



Hoppas någon vill prova, de är verkligen goda. Mycket smak, lite arbete. En trevlig kombination, särskilt när man inte har tid att baka något mer avancerat.

Lycka till!

15 september 2014

Kryddig äppelkaka med knaprigt havretäcke och salt karamellsås

Mjuk, saftig kaka, knaprigt havretäcke och len karamell. Gott!



Äpplen är självklara favoriter i höstens bakning. Jag som egentligen inte är överförtjust i bakad frukt tycker faktiskt att just äpplen gör sig riktigt bra i både pajer och mjuka kakor. Det går inte att komma ifrån att det är något speciellt med kombinationen syrligt äpple, kanel och kardemumma!

Den som råkar ha en hög med härliga äpplen framför sig och med pannan i djupa veck försöker välja mellan att baka en knaprig smulpaj eller en mjuk äppelkaka, finner kanske i det här receptet en framkomlig mellanväg. Eller mellanväg, det låter ju tråkigt. Det vi pratar om här är snarare en väldigt lyckad fusion av de båda alternativen!

Det vi har att göra med är i grunden en mjuk kardemummakaka, som i min vård fått kanelstekta äpplen som tillägg. Verket kröns av ett knaprigt havretäcke som för tankarna till en knäckig smulpaj. Kakan blir fantastiskt kryddig, saftig och fin!

Servera den precis som den är eller lyxa till den genom att ringla över lite salt karamell. Gott, hur man än väljer att göra!

Kryddig äppelkaka med knaprigt havretäcke
(lagom till en 24 cm form)

Äppelfyllning till kakan:
3 medelstora äpplen (syrlig sort)
2 msk smör
2 msk råsocker eller ljust muscovadosocker
1 msk malen kanel

Havrecrumble:
55 g smör
1,5 dl havregryn
0,75 dl vetemjöl
0,75 dl råsocker eller ljust muscovadosocker

Kaksmet:
150 g smör
2,25 dl mjölk (3%)
2 små ägg
2,5 dl strösocker
6 dl vetemjöl
2 tsk bakpulver
1,5 msk nymalda kardemummakärnor

Gör så här:
Skala och kärna ur äpplena. Skär i 0,5x2 cm stora bitar (ungefär). Stek äpplena i smöret tillsammans med socker och kanel tills de börjar mjukna något och smör/socker-blandningen bildar trådar (dvs. blir lite seg). Låt svalna.

Gör havrecrumblen. Nyp ihop det kalla smöret med havregrynen, vetemjölet och sockret till en grynig blandning. Ställ in i kylen.

Smörj och bröa en form med löstagbar kant (24 cm i diameter). Sätt ugnen på 175 grader. Smält smöret och dra av från värmen. Häll i den kalla mjölken. Vispa ägg och strösocker riktigt vitt och pösigt. Tillsätt mjölkblandningen under långsam omrörning. Mal kardemummakärnorna. Blanda vetemjölet, bakpulvret och kardemumman i en separat bunke. Vänd ner detta i smeten. Fortsätt tills eventuella mjölklumpar är borta. Rör slutligen försiktigt ner de stekta, avsvalnade äpplena. 

Häll över smeten i formen och grädda i nedre delen av ugnen. Tag ut formen efter ca 30 min och strö över havrecrumblen (se till att den inte innehåller några jätteklumpar, utan försök att finfördela den med händerna medan den är kall). Den kommer under resterande gräddningstid att "bakas fast" i kakan. Grädda i ytterligare ca 45 min. OBS! Kolla om kakan är klar med en sticka. Den ska vara torr. Baka den hellre lite för länge än för kort tid!

Låt kakan svalna i formen. Täck inte över den med folie eller dylikt innan den svalnat helt, annars kan havretäcket mjukas upp p.g.a. ångan.


Kanske en till synes konstig kombination, men det passar utmärkt med salt karamell till!










3 september 2014

Tottes kaka - så smakar den på riktigt!

Hur smakar den där kakan egentligen?

Åh, så brun och fin den blev, står det i boken.
Nej Totte, den blev snarare beige. 

Men kladdig och hyfsat god, om än lite väl neutral i smaken...

Vi är väl många som är födda på 70-talet (och kanske andra årtionden också?) och som vuxit upp med Totte-böckerna. Gunilla Woldes smått geniala barnboksserie om lille Tottes äventyr håller än i dag och med hjälp av en ansenlig mängd tejp håller böckerna från min barndom fortfarande ihop. De inte bara håller ihop, de har dammats av och återupplevts om och om igen!

Har ni någonsin undrat hur Tottes kaka ur "Totte bakar" smakar? Ni vet boken där han "knäcker ägget mot byttans kant för att kunna hälla ut det som är inuti ägget i byttan" (nej, i den här boken behöver man sannerligen inte läsa mellan raderna!) Har ni rentav provat? Det har inte jag, men varje gång jag läst boken, en sisådär 5000 gånger nu, så har jag undrat.

Har vållat huvudbry.

Och blivit förbryllad. Så få ingredienser. Bara 1 ägg, 1 kopp socker, 1 kopp mjöl och 3 stora skedar smör. Inget bakpulver. Ingen smaksättning i övrigt. Är det en väldigt basic kladdkaka utan choklad som vi har att göra med? Kladdkakan gjorde ju sitt inträde i de svenska hemmen i början av 70-talet, kan det helt enkelt vara så att Totte befinner sig i extrem framkant när han bakar, men är snål och utelämnar kakaon? Eller är det ingen kladdkaka? Varmvispar ungen smeten för att få upp volymen och därmed en mer sockerkaksliknande konsistens, fastän det inte verkar så i illustrationerna? Frågorna har hopat sig under åren. Jag erkänner att det kan finnas en risk att jag har överanalyserat Totte.

Idag vaknade jag med vissheten att det var dags att prova Tottes kaka IRL. För att fullfölja uppdraget tog jag hjälp av barnen. Det kändes som helt rätt tillfälle att involvera dem i min hobby.

Och hur blev den då? Tja, en kladdkakevarieant med väldigt neutral smak. Med tanke på ingredienslistan så var ju inte resultatet helt oväntat. Men barnen ÄLSKADE den! Och det berodde inte enbart på att de fått vara med i dess tillverkning, de verkligen, genuint, älskade den! Så ett hett tips, istället för mer eller mindre avancerade födelsedagstårtor som tar två dygn i anspråk (se här, här och här) och som väldigt få barn visar sig gilla, så kör en uppskalad version av Tottes. Den tar 3 min att röra ihop och går garanterat hem!

Här vispas det!

Mmm, så gott det smakar. Så står det alltså i boken och
det var extra viktigt att just den sidan skulle illustreras här, enligt killarna.

Klar för ugnen!

Jag använde en springform med 20 cm diameter och det fungerade bra. En större form skulle inte fungera med tanke på hur lite smet originalreceptet ger. Men den blev saftig och god och gräddningstiden (som enligt boken är "en lång, lång stund") avgjorde jag genom prov med sticka. Det blev ca 16-17 min i mitten av ugnen.

Som vuxen tycker jag att Totte gott kunde ha kostat på sig lite rivet citronskal och vaniljsocker i smeten. Och tillsätter man lite vinbär, hallon eller andra bär så tror jag Tottes kaka kan gå hur långt som helst. Utan tejp.

Tottes kaka
(räcker till 4 personer)

1 ägg
1 kopp socker (motsvarar troligen ca 1,5 dl)
1 kopp mjöl
3 stora skedar smör (motsvarar troligen ca 50 g)

Gör som Totte:
Smörj och mjöla en liten form, max 20 cm i diameter. Smält smöret. Vispa ägg och socker för hand tills det gör ont i armen. Häll över mjölet och rör om. När det känns trögt att röra tillsätter du det smälta smöret. Rör tills du har en jämn smet. Grädda mitt i ugnen i 175 grader ca 16-17 min. Gradantalet och placeringen valde jag med tanke på typen av kaka. Det skall i ärlighetens namn nämnas att Totte själv tänker lite mer utanför boxen än vad jag gör och placerar sin kaka direkt på ugnens botten.




Och så var det klart!


2 september 2014

Randig cheesecake med björnbär, hallon och citron






Igår fyllde jag år. Trettioåtta. Hur trist det än är att fyrtiostrecket närmar sig, så får man försöka skaka av sig åldersnojjan och istället se positivt på saken. Just det. Dags att baka - och äta - tårta!

Fast i år blev det egentligen ingen riktig tårta, däremot en sk. no-bake cheesecake. Den här typen av cheesecake innehåller gelatin, vilket ger den en pudding-lik konsistens som jag råkar gilla. För att få den randig provade jag att att smak- och färgsätta med färska björnbär och hallon. Det översta vita lagret fick bli syrligt av citron. Och slutresultatet blev både snyggt och gott!

Men... nu uppstår förvirringen. Jag var en aning ostrukturerad när jag bakade och försökte kombinera två olika recept samtidigt som jag ändrade hejvilt och helt på känn. Dessutom utan att anteckna under tiden, vilket var överoptimistiskt av mig eftersom jag knappt kommer ihåg vad jag själv heter nuförtiden (förhoppningsvis inte ett åldersrelaterat problem, utan kanske snarare en följd av sömnbrist). Nedanstående recept är med andra ord inte 100% tillförlitligt, men bör heller inte leda till någon cheesecake-katastrof om någon nu skulle få lust att prova det.

Det fina tårtfatet är en present från mig själv till mig själv!

Randig cheesecake 

150 g färska björnbär (ca 1 dl passerad saft)
150 g färska hallon (ca 1 dl passerad saft)
0,25 dl vatten per bärsort
1 citron (skal och saft)
8-10 gelatinblad (4-5 till varje bärlager) + 3-4 blad till citronlagret
450 g cream cheese
2,5 dl vispgrädde
2 dl socker
2 msk vaniljsocker

250 g kex (jag valde dinkelkex med vaniljsmak)
100 g smör


Gör så här:
Sätt ugnen på 175 grader. Smält smöret och låt det svalna något. Krossa kexen i mortel eller i en matberedare och blanda med smöret till en massa. Tryck ut massan i en springform, ca 24 cm i diameter. Ställ kallt medan ugnen blir varm. Förgrädda sedan mitt i ugnen, ca 5 min. Låt svalna.

Blötlägg 10 gelatinbladen i kallt vatten, minst 10 min. Koka hallonen och björnbären i varsin kastrull, tillsammans med ca 0,25 dl vatten. Det räcker med ett par minuter. Passera bären genom en finmaskig sil och tag saften tillvara. Häll tillbaka saften i respektive kastrull och låt svalna något. Lägg i ca 5 gelatinblad (motsvarande ca 7 g gelatin) i vardera kastrullen och rör tills gelatinet löst upp sig.

Vispa grädden för sig. Vispa sedan cream cheese, socker och vaniljsocker. Blanda ner vispgrädden i cream cheese-blandningen.

Blanda lite mindre än 1/3 av cream cheese-blandningen med 1 dl passerade björnbär. Häll blandningen över den förgräddade bottnen. Var noga med att björnbärssmeten inte kladdar ner formens insida där de övriga två lagren med smet sedan skall ligga, det kommer se trist ut och förstöra randigheten. Ställ kallt (gärna i frysen) i ca 30 min. Ytan ska bara stelna till.

Blanda knappt hälften av den kvarvarande cream cheese-blandningen med 1 dl passerade hallon. Häll försiktigt blandningen över björnbärslagret. Se återigen till att det inte blir kladdigt på formens insida av smeten. Ställ i frysen ca 30 min. Lägg nu ca 3-4 gelatinblad i blöt (anledningen till att jag inte är exakt här är att de blad jag använder här i Tyskland verkar mindre än de svenska).

Här kan jag notera att de passerade hallonen får stå ganska länge med gelatin innan de blandades med cream cheese-smeten. Det var dock ingen fara, de stelnade inte förrän formen ställdes kallt. Är man ändå orolig kan man ju smälta ner gelatinbladen i hallonen under tiden som björnbärslagret stelnar till i frysen.

Riv skalet av en citron och pressa ur saften. Blanda detta med resterande mängd cream cheese-smet. Smält de blötlagda gelatinbladen i mikron (försiktigt!) och blanda även ner detta. Bred citronsmeten över hallonlagret, se till att ytan blir jämn och fin. Plasta in och ställ i kylen över natt (eller minst 4 timmar).

När cheesecaken skall serveras använder du en riktigt vass kniv och skär försiktigt ("såga" inte för mycket) utmed formens insida för att lossa cheesecaken. Lägg upp på tårtfat. Garnera med färska hallon och björnbär, eller vad ni vill! Jag malde över lite rålakrits, för jag tänkte det skulle funka bra mot de valda smakerna.