Tomt...

Tja, vad ska jag säga? Den här bloggen torkar just nu lika mycket som mina blommor på balkongen.

Det närmaste jag kommit bakning på sistone är inventering av skafferiet. Ungefär 120 ggr har skafferiet inventerats den senaste veckan. Jag vet numera exakt vad som finns där i. Och det finns lite mindre av allt också, för nästan varje påse eller kartong har vänts upp och ner på köksgolvet. Det gäller ju att inventera innehållet i påsarna när man ändå håller på. Om ni själva är nyfikna på vad som finns i just ert kök, så kan ni få låna in min dotter Ingrid ett par timmar. Trots sin ringa ålder (14 månader) så kommer hon tveklöst att ta reda på det åt er. Mycket praktiskt, även om jag måste flagga för att det kan innebära att ni måste dammsuga efteråt. 

Förresten. Jag har bakat. EN gång. Och detta är extremt frustrerande för mig, för jag provade en festlig kaka/enklare tårta med smak av salt karamell, vanilj och jordgubbar och den var så grymt god. Vi var fyra vuxna som åt och älskade den! Men jag missade fotograferingen, så jag har bara några halvmessyrer till foton och det duger bara inte. Jag ska göra om den här tårtan så snart jag kan och dela med mig, för den passar utmärkt till midsommar.

På återseende!

Somriga bullar fyllda med jordgubbar och lime

Jordgubbssäsongen är i full gång här i Köln. Precis runt hörnet där vi bor ligger ett torg, Auerbachplatz, som varje tisdag och fredag (året om!) förvandlas till marknadsplats där man kan hittar tonvis med frukt och grönt, blommor, färsk pasta av olika sorter, ostar, ägg, kött av alla de slag, delikatesser och kläder. Det sistnämnda sortimentet förefaller inte vara riktigt lika exklusivt som det ätbara, men ändå. Det finns. Jätteroligt att ha det så nära och jag borde verkligen utnyttja det mer än vad jag gör!

Idag tog jag en sväng på just marknaden och köpte jordgubbar.  Färska jordgubbar i bullar, funkar det? Jag kände ett obetvingligt sug att prova. Skulle bären vattna sig för mycket och göra degen....degig? Det var värt ett försök, åtminstone. Sagt och gjort. Äntligen bullbak igen!

Jag använde mig av mitt vanliga grundrecept på vetedeg, men komponerade ihop en ny fyllning som bestod av smör, muscovadosocker, vaniljpulver, lite rivet limeskal och hackade färska jordgubbar. Jag valde att inte ta med någon kardemumma i själva fyllningen, eftersom jag var lite rädd för att jordgubbssmaken då helt skulle hamna i skymundan. Muscovadosocker valde jag för att få en lite mer karamelliserad smak.

Resultatet blev faktiskt över förväntan. Vätskan från bären utgjorde inget större problem och jordgubbssmaken kom fram fint. Jag fick faktiskt lite sommarlovskänslor när jag åt tre bullar på raken hade avsmakning här idag.

Och apropå avsmakning. Ingrid, 14 månader, som hittills varit undanhållen fikabröd och godis, hade sin lyckodag idag. Jag tog lilla fröken på bar gärning när hon med stor förtjusning stoppade i sig en bulle som låg kvarglömd på soffbordet efter att jag fotograferat. Tja, vad kan man säga? Hon verkade gilla den, eftersom det blev något av en jakt... därav det suddiga fotot.

Nöjd liten dam.

För grundrecept på vetedeg se här.
Ger ca 24 rejäla bullar

Fyllning:
150 g rumsvarmt smör
1 dl ljust muscovadosocker
2 tsk vaniljpulver
2 lime (rivet skal av dessa)
300 g hackade färska jordgubbar

Garnering:
Florsocker och vatten som bara rörs ihop med en sked (här körde jag bara på känn, börja med väldigt lite vatten och tillsätt mer om det behövs).

Gör så här:
Gör degen enligt instruktionerna i länken ovan. Under tiden som degen vilar i 10 minuter efter bearbetningen kan man passa på att göra fyllningen.

Rör samman smör, muscovadosocker, vaniljpulver och limeskal till en mjuk och smidig massa. Skölj, torka och hacka jordgubbarna, men ha inte i dem i smörblandningen utan spara dem i en skål bredvid.

Dela degen i två lika stora delar. Kavla ut varje del till en rektangel (ca 40x20 cm) och bred på hälften av smörblandningen på vardera rektangel. Strö över jordgubbarna och rulla ihop till en så tight rulle du kan.

Jag rev limeskalet direkt över fyllningen, men det är nog smartare att blanda i det från början.
Det blir mer jämnt distribuerat då, så att säga.

Skär rullen i 12 bitar med en vass kniv och lägg över i bullformar (helst placerade i muffinsplåt).

Ojäst bulle

Färdigjäst bulle

Låt jäsa i drygt 1 h i rumstemperatur. Sätt ugnen på 225 grader.

Pensla med ägg och grädda mitt i ugnen i ca 10-12 min.

Låt svalna på galler övertäckta med bakduk.

Om du ämnar frysa bullarna så gör det utan glasyr. Ringla istället över glasyren en stund innan servering, alt. pudra dem bara med lite florsocker!

Brownies med saltig och knaprig havrecrumble

Brownies med saltig och knaprig havrecrumble
 

Om jag fick bestämma skulle jag kavla wienerdeg var och varannan dag. Göra olika varianter på bullar, fixa fantastiska smördegsbakelser och slänga in en trevåningstårta lite då och då. Förkovra mig i mer avancerade tekniker. Bli expert på macarons. Temperera choklad. Göra blomdekorationer. Fota, bildbearbeta. Gå kurser. Allt.

Därför är det lite frustrerande att jag för närvarande knappt hinner röra ihop chokladbollar. 

I vissa perioder är det bara så här. Och jag jobbar stenhårt på att acceptera detta faktum (läs: hyperventilerar av frustration och tröst-tittar frenetiskt på Hela England Bakar alldeles för sent på kvällen). För att bloggen och frysen inte skall stå helt tomma, får jag helt enkelt varva lite mer avancerade (nåja...) bakverk med enklare skapelser som tar mindre tid. Och med tålamod invänta en fas i livet som ger lite mer till övers för favorithörnan i köket.

Och då passar dessa härliga brownies perfekt.

De är busenkla att röra ihop, men man får ändå det där lilla extra på grund av att den mjuka, saftiga brownien omgärdas av en saltig och knaprig havregrynscrumble. Har man något annat favoritrecept på just själva browniesmeten som man absolut inte vill ändra på (jag gillar t.ex. detta) så kan man ju använda det istället om man så önskar. Havrecrumblen kommer ta dina "gamla" brownies till en ny nivå. Testa!

För den som vill hugga in på perfekt skurna brownies krävs viss besinning. Kakan måste först stå i kylskåpet någon timma eller två (gärna över natt). Men det är väl knappast förbjudet att nalla några ljumma kanter och provsmaka?

Brownies med knaprigt havretäcke
ca 20-24 st

Havrecrumble:
3 dl vetemjöl
2,4 dl havregryn
2,4 dl ljusbrunt socker
0,5 tsk bikarbonat
0,5 tsk salt
180 g osaltat smör

Browniesmet:
80 g smör
100 g mörk choklad, grovhackad
2,4 dl vetemjöl
0,5 tsk bakpulver
1/4 tsk salt
2,5 dl strösocker
2 stora ägg
2 msk vatten
1 tsk vaniljpulver

Gör så här:

Sätt ugnen på 175 grader.

Kör alla ingredienser till havrecrumblen i en matberedare och tillsätt det kalla smöret i bitar. Kör tills du har en smulig massa. Tryck ut lite drygt hälften av denna i en smord form (ca 22x33 cm, eller motsvarande) och grädda mitt i ugnen i 10 min.

Smält smör och choklad i mikrovågsugnen (kör 30 s åt gången och rör emellan) tills allt är smält. Ställ att svalna något.

Rör ihop mjöl, bakpulver och salt. Ställ åt sidan.

Rör samman socker, ägg, vatten och vanilj på medelhastighet. Tillsätt chokladsmeten och fortsätt röra. Häll slutligen i de torra ingredienserna och kör på låg hastighet tills allt är ordentligt blandat.

Häll browniesmeten i formen och strö över havrecrumblen. Grädda mitt i ugnen i ca 20-25 min. Ställ att svalna och förvara sedan kallt innan du skär upp kakan i rutor. Var försiktig när du tar upp rutorna ur formen så att du får med bottnen i ett stycke.

Redo att gräddas...

Provsmakning av ljummen brownie

Receptet är hämtat från Bake or Break, men med vissa modifikationer.

Födelsedagstårta med vanilj- och blåbärsfyllning

Olles tårta på 4-årsdagen!

Fler bilder följer i slutet av inlägget, för den som vill.

Jag trodde att maj och varmt väder skulle betyda slutet på leveransen av förkylningar från kindergarten. Så icke. Här har det hostats och snorats och sovits dåligt nu i en vecka, så efter wienerbröden så tog det liksom stopp. I helgen blev det dock ett naturligt slut på det ofrivilliga bak-uppehållet eftersom vår Olle igår fyllde fyra år. Självklart dags för tårta!

Jag blev så inspirerad av den här härliga blåbärsstinna skapelsen från 175 grader att jag helt enkelt kände mig manad att mer eller mindre kopiera den rakt av. Varför ändra på ett till synes vinnande koncept? En genomfräsch och lagom söt tårta som jag gärna gör igen. Receptet är alltså taget ifrån 175 grader, men med vissa modifieringar. Jag lyckades t.ex. med konststycket att glömma kardemumman i tårtbottnarna (trots mitt förråd av detsamma!) och hällde tankspridd som jag var ner vaniljsocker istället. Men det blev gott det med!

Jag bakade två bottnar à 20 cm, men använde bara den ena plus en tredjedel av den andra. Den blev hög och fin och fick då tre lager med fyllning. Resterande tårtbotten frös jag in. Den kommer säkert väl till pass någon gång framöver.

Jag höll nästan på att glömma bort själva fotograferingen av den färdiga tårtan. Barnen kom och jag fick bråttom att garnera och ja... det blev som det blev! Lite för sent insåg jag att mitt försök till dekoration - glittriga maränger och sockrade blåbär - antydde vinter snarare än försommar, men vad gör väl det när innehållet smakar fantastiskt av fluffig, gräddig vanilj och blåbär? Tyvärr var luftfuktigheten helt bisarr här när jag gjorde marängerna och jag tror jag tog ut dem liiite för tidigt ur ugnen, så ytan som var så slät och fin från början blev något skrynklig över natten. Jaja...

Klassiskt svenskt wieneranslag (Jan Hedhs)
(2 tårtbottnar à 20 cm i diameter)

375 g ägg
228 g strösocker (om man ska vara noga...)
20 g äkta vaniljsocker (mitt tillägg, öka på strösockermängden  med 20 g om du vill utesluta detta)
128 g vetemjöl
128 g potatismjöl
98 g osaltat smör

Gör så här: Sätt ugnen på 190 grader. Förbered två springformar à 20 cm i diameter. Jag spände fast ett bakplåtspapper i botten och smorde ingenting. Kanterna ska vara osmorda, då blir formen på tårtbottnen finare. Smält smöret och låt svalna.

Blanda mjölet och potatismjölet och sikta det på ett bakplåtspapper.

Häll ägg och socker och vaniljsocker i en bunke och ställ i vattenbad. Vattenbadet får inte överstiga 90 grader i temperatur, för då kan äggen börja koagulera. Vispa med elvisp tills smeten når en temperatur av 40-45 grader. Tag då av bunken och fortsätt vispa på lägre hastighet tills smeten svalnat av. Detta tar ca 10 minuter. Det ska gå djupa spår i smeten när den är klar. Gör man på det här sättet behövs inget bakpulver, man får tillräcklig volym ändå. Bakpulver tenderar att torka ut kakan.

Vänd ner mjölet i smeten. Använd slickepott eller din hand (japp!). Var försiktig så att smeten inte förlorar för mycket i volym. Blanda lite av smeten med det smälta smöret och vänd sedan ner detta i bunken. Häll omedelbart smeten i formarna. Stryk upp smeten mot formens kant för att få en jämnare höjning av kakan under gräddningen. Grädda 25-30 min i nedre delen av ugnen. Håll koll med sticka, den ska vara torr.

Strö lite socker på toppen av kakorna och lägg på ett bakplåtspapper och en plåt. Vänd och låt svalna, bottnarna ska vara kvar i formarna tills de svalnat helt. När de ska monteras får man skära med en vass kniv längs med kanterna, sedan lossnar de utan problem. Man kan med fördel frysa in bottnarna innan de skall användas, då är de lättare att skära. Plasta i sådana fall in bottnarna väl.

Fyllningar till tårtan:

Glasscreme 
Består av vaniljkräm blandat med vispad grädde, min variant innehåller lite mindre grädde än originalreceptet.
Det här receptet räcker till att fylla tre lager. Om det blir lite över kan man använda det till en första täckning av tårtan, innan man garnerar med vispgrädden. 

Gör så här:
Koka vaniljkrämen. För recept på hemgjord vaniljkräm, se tidigare inlägg. Låt svalna och blanda sedan med 2,5 dl vispad grädde. 


Blåbärsfyllning
5 dl frysta blåbär
2 msk socker

Gör så här: 
Lägg de frysta blåbären i en kastrull och tillsätt 2 msk socker. Låt puttra på svag värme i ett par minuter. Låt svalna och förvara den sedan i kylskåpet. Den ska vara kall när tårtan monteras.


Montering av tårtan:
Skär bottnarna i tre delar. Lägg den första skivan på lämpligt underlag (som du kan få in i kylskåpet). Lägg en tårtring runt om, detta underlättar enormt och ger tårtan en jämn och fin kant. Rekommenderas starkt! Lägg på ett lager med blåbärsfyllning (lämna en cm fri till tårtans kant) och bred sedan över glasscreme. Lägg på nästan skiva och upprepa proceduren tills du har tre lager med fyllning. Den översta skivan tas från tårtbotten nr. 2. Plasta in väl och förvara med fördel i kylen över natt. Då blir tårtan extra saftig. 


Garnering:
Vispad grädde (ca 2,5 dl)
150 g blåbär (penslade med lite äggvita och rullade i strösocker, förbereds några timmar före garneringen)
Små maränger penslade med ätbart silverglitter 

Maränger:
3 äggvitor
2 dl strösocker
0,5 citron

Gör så här:
Gnid snittytan av citronen mot bunkens insida (använd en helt ren bunke av metall eller glas, för bästa resultat). Häll i äggvitor och socker och ställ i vattenbad och vispa på hög hastighet tills sockerkristallerna löst sig. Kontrollera detta genom att gnida lite smet mellan fingrarna. När du inte kan känna några kristaller är det klart. Tag av bunken från vattenbadet och fortsätt vispa på låg hastighet tills marängsmeten är rumstempererad. 

Klipp av toppen av en spritspåse och fyll påsen med smet. Spritsa ut maränger av önskad storlek på plåt försedd med bakplåstspapper. Jag använde ingen tyll, men det kan man göra om man så önskar. Man kan även färga marängen med pulver- eller pastafärg. 

Ett knep för att få randiga maränger är att vränga spritspåsen ut och in och pensla på livsmedelsfärg på påsens insida, i ränder. Vräng påsen och häll i smeten och spritsa. Som syns av bilderna använde jag en blå färg som blev alldeles för...blå. Jag ratade de blårandiga marängerna för den här gången, men principen tycker jag är lite rolig ändå! 

Grädda mitt i ugnen på 100 grader i ca 45 min, eller tills marängerna känns torra och lätta. Pensla ev. med glitter.

Slutligen, ytterligare några bilder av den färdiga skapelsen!

Proppfull med vitaminer, det syns ju.

Klassiska wienerbröd (spandauers)

Nygräddade och nyglaserade wienerbröd med hemgjord vaniljkräm!

En kaloribomb av mått, men en god sådan!

Om smör är något som framkallar obehagskänslor hos dig kan det här inlägget i bästa fall bidra till såpass mycket exponering för ovan nämnda ingrediens att besvären lindras eller eventuellt helt försvinner. Ett inlägg med eventuell oväntad terapeutisk verkan. I värsta fall blir det bara obehagligt...

JAG är i alla fall inte rädd för lite smör. Tvärtom! Denna fantastiska ingrediens som bidrar till så mycket smak, volym och färg. Det är äntligen dags för mig att prova något jag velat göra sedan länge. Nämligen att göra en wienerdeg och hemgjorda klassiska wienerbröd.

En wienerdeg liknar på sätt och vis en vanlig vetedeg, men med flera skillnader. Den är mindre söt och saknar såklart kardemumma men innehåller å andra sidan fler ägg (vilket ger den en "kortare" konsistens) och framför allt drivor med smör. Smör! Inte margarin. Och smöret skall kavlas in i degen som för övrigt skall hållas så kall som möjligt och vikas i treslag (se nedan) och vila om vartannat ett antal gånger innan man är klar. Denna process genererar i slutändan en färdig wienerdeg som innehåller ett flertal tunna lager med smör, som vid gräddning resulterar i en flakighet och frasighet utan dess like. Det ska formligen spruta smulor över fikabordet när dessa godingar intas. Om man har lyckats, vill säga.

Wienerbröd skall ätas färska. Det finns nästan inget annat alternativ. Hur löser man då detta? Det är ju inte var dag som logistiken tillåter bakning och avsmakning av 20 st wienerbröd... För mindre än en sats deg av den här typen gör man inte - det ligger så mycket arbete bakom själva degen. Lösningen är att baka ut wienerbröden och sedan styckfrysa dem ojästa på en bricka. Väl frysta lägger man dem i plastpåsar och så kan de förvaras i upp till två veckor innan man tar fram dem, tinar dem i kylskåpet och sedan tar ut dem för att jäsa. Praktiskt, eller hur?

Alternativt kan man förvara dem i kyl 1-2 dagar innan man tar fram dem för jäsning och avbakning. Jag gjorde faktiskt både och, mest för att prova. Jag frös in de flesta när jag bakade igår kväll, men lämnade några i kylskåpet, väl inplastade, som jag tog fram i morse. De jäste jättefint, inga problem alls.

Och hur gick det då med min wienerdeg? Tja, jag gjorde en liten miss precis i början med smöret (det var alltför kallt), men för att vara första gången så är jag ganska nöjd! De jäste fint, smakade jättegott och även om de kunde varit ännu frasigare så fick de ändå godkänt. Framför allt är jag glad över att ha provat och att det här med wienerdeg nu avdramatiserats en smula (det har verkat så komplicerat). Tack Isabella för att du hjälpte till med avsmakningen, det var jättetrevligt!

Om det är någon som läser det här och som själv vill prova att göra just wienerdeg, så tänkte jag här dela med mig av några observationer som kanske kan vara till hjälp. Allt står ju som bekant inte i receptet man utgår ifrån, hur välskrivet det än är. Vissa saker upptäcker man under resans gång och inte sällan lite för sent...

Mina iakttagelser:

1. All info kring wienerdeg som jag läst poängterar vikten av att hålla ingredienser och deg kalla. Detta tog jag lite för bokstavligt ur åtminstone en aspekt. Att banka ut stenhårt smör till en fin rektangel är nämligen inte jättelätt. Särskilt inte om man gör det på kvällen efter det att barnen har lagt sig (macaron-flashback). Jag fick till slut skära mitt smör i skivor för att uppnå rätt rektangelstorlek. Inte helt optimalt, för det ledde till att smörskivorna separerades vid kavlingen och bidrog till att smörlagret blev lite ojämnt, vilket i sin tur minskade flakigheten i degen. Mitt råd är att ta ut smöret i god tid så att det hunnit mjukna till, banka/trycka ut det och sätt sedan tillbaka det i kylskåpet igen så att det hårdnar. Tag ut det i rumstemperatur 20 min innan det är dags att kavla in det i degen.

2. Var inte rädd för att mjöla bakbordet innan de olika utkavlingarna av degen. Det är en nödvändighet!

3. Första utkavlingen efter det att smörplattan vikts in i degen var den svåraste för mig. Smöret får inte vara stenhårt, då är det ursvårt. Trust me!

4. Övriga utkavlingar är rena nöjet. Jättehärlig deg att jobba med, om än mycket känsligare än en vetedeg. Var lätt på handen!


Grundrecept, wienerdeg:
ca 20 st normalstora wienerbröd

625 g iskallt vetemjöl (lägg mjölpåsen i frysen kvällen innan du ska baka)
250 g kallt vatten
50 g jäst
40 g strösocker
25 g rumstempererat osaltat smör
5 g salt
3 ägg

600 g kallt smör för inkavling (rena hälsokuren)

Mandelfyllning:
200 g riven mandelmassa
100 g strösocker
100 g rumstempererat smör
50 g vatten

Vaniljkräm:
(gör denna i förväg och var beredd på att det kommer att bli lite över)
500 g mjölk
1 vaniljstång
125 g strösocker
6 äggulor
50 g maizena majsstärkelse
50 g smör

Glasyr:
120 g florsocker
20-25 g vatten


Gör så här:

Börja med att förbereda vaniljkrämen. Koka upp mjölken tillsammans med fröna från vaniljstången, samt den urskrapade vaniljstången. Vispa i en separat bunke sockret, äggulorna och majsstärkelsen. Häll över den varma vaniljmjölken och vispa blandningen slät. Häll tillbaka i grytan och låt koka upp under konstant omrörning tills den tjocknar. Tag av kastrullen från värmen och lägg i smöret och rör tills det smält och krämen är jämn och smidig. Ställ kallt.

Gör mandelfyllningen genom att bara blanda alla ingredienser till en slät kräm.

Banka ut det kalla - men inte alltför kalla - smöret till en rektangel som mäter 15x20 cm. Gör detta genom att lägga smöret mellan två bakplåtspapper och använd en kavel som redskap. Förvara i kyl och tag ut den 20 min innan du ska börja kavla in den i degen, så blir den lagom hård.

Mitt misstag i processen - att skiva upp smöret och sedan kavla in det när det var för kallt.
Då separerades smörplattorna och det ska jag försöka undvika nästa gång.

Blanda alla ingredienserna i bunken och bearbeta i maskin i ca 3-4 minuter. Om du arbetar degen för hand skall du göra så tills degen släpper bunkens kanter. Glutenet skall inte utvecklas fullt ut under bearbetningen, som därmed är betydligt kortare än när man bakar vetedeg. Låt degen vila i kylen i 20 minuter.

Mjöla bakbordet. Kavla ut en rektangel som mäter ca 30x20 cm. Lägg på smörplattan på ena halvan av rektangeln och vik upp degen någon cm runt smörplattan. Vik över den smörfria halvan av degen och nyp ihop de öppna sidorna så att inte smöret skall kunna krypa ut när du sedan kavlar.

Färdigvilad deg som ska börja kavlas ut...

...till en 20x30 cm rektangel.

Lägg på det utbankade smöret och vik upp kanterna.

Vik över den smörfria degsidan och nyp åt runt om så att inte smöret kan pressas ut under kavlingen.

Kavla ut en rektangel som mäter 60x30 cm. Var lätt på handen när du kavlar och se till att bakbordet är mjölat. Borsta bort ev. överflödigt mjöl från degen. Gör nu det första treslaget!

Utkavlad rektangel à 60x30 cm - och man ser hur smöret separerats. Inte optimalt.
Men man ska inte låta sig nedslås för mycket, det är bara att fortsätta!

Treslag nr. 1: Vik över ena kortsidan av rektangeln till lite över mitten av degplattan, vik över den andra kortsidan över den första vikningen. Detta resulterar i en degplatta i tre skikt som mäter 20x30 cm. Låt nu degen vila i kylskåpet på en bricka i 20 minuter. Detta får man inte fuska med! Hav tålamod, hur sugen du än är på att fortsätta kavlandet...

Första treslaget.

Lägg degen på bakbordet och kavla på nytt ut en rektangel à 60x30 cm. Borsta av överflödigt mjöl.

Treslag nr. 2: Gör på samma sätt som första gången. Låt degen på nytt vila i kylen under 20 minuter.

Kavla återigen ut degen till 60x30 cm, borsta av mjölet.

Treslag nr. 3: På samma sätt som de två föregående. Låt degen ånyo vila i kylen under 20 minuter.

Nu är degen färdig att formas! Här kan man ju välja bland en uppsjö av varianter (kammar, wienerlängd etc.), men jag valde som sagt att göra klassiska wienerbröd, sk. spandauers.

Dela din nu 20x30 cm stora rektangel i två delar. Kavla ut varje del till en 20x50 cm stor rektangel och skär ut 10 st 10x10 cm stora bitar ur varje. Vik in dina hörnen mot mitten och kläm åt så att de stannar där. OBS! I originalreceptet som jag följde skall man lägga på en klick mandelkräm i mitten innan hörnen viks in. Detta låter himmelskt, men jag hade inte en chans att hinna göra den här krämen under dagen som planerat. Så kan det vara ibland (nej då... jag är inte frustrerad, inte alls!) och jag tänker att vaniljkrämen helt enkelt får räcka! Det kommer bli himmelskt gott ändå och detta är ju ändå mina test-wienerbröd.

Här har jag delat mitt sista treslag i två delar och man kan i snittytan se att degen är uppdelad i lager.

Ytterligare en rektangel (många blev det idag!), 50x20 cm.

Delas i 10 bitar.

Vik in hörnen mog mitten och tryck till!

Nu är dessa wienerbröd redo att frysas in, läggas in i kylen eller direkt penslas,
förses med vaniljkräm och mandel och därefter jäsa.

Här stannade jag för kvällen och lade in de wienerbröd jag ämnade grädda dagen därpå i kylskåpet på en bricka, väl inplastade. Resterande frös jag in!

Dagen därpå tog jag ut wienerbröden ur kylen och lade dem på bakplåtspapperbeklädd plåt, klickade på generöst med vaniljkräm i mitten av varje wienerbröd och penslade dem med ägg och strödde över lite flagad mandel. De fick sedan jäsa ca 1,5 h i rumstemperatur. Anledningen till att man penslar dem före jäsningen är att jäst wienerdeg är väldigt känslig för tryck.

Nyligen uttagna ur kylskåpet!

Pensla med uppvispat ägg, klicka på vaniljkräm och strö över flagad mandel.
Låt sedan jäsa i rumstemperatur.

Färdigjästa! Det tog ca 90 minuter.

Grädda i 225 grader i 12-15 min. Låt dem svalna på galler.

Gör glasyren genom att tillsätta vattnet droppvis till florsockret och rör till en slät massa. Ringla över wienerbröden när de svalnat!

Njut! Aldrig har ordspråket "den som väntar på något gott..." varit så sant!

Receptet har jag hämtat från Heléne Johanssons "Sötebröd från Brunkebergs bageri" och där finns det även jättebra tips och instruktioner!