Kanelbulle eller kaka? Kanelbullekaka!

Med eller utan glasyr, de är goda hur som helst!

Jag fortsätter envist på mitt favorittema, nämligen kanelbullar. Ja, åtminstone om man kan tänka sig att sträcka definitionen av kanelbulle ganska långt...

Dessa småkakor ser faktiskt ut som små kanelsnäckor och är helt genialiska för den som vill fylla gommen med en kanelbulle-liknande smak utan att för den sakens skull göra bullar. Och visst är det kul att servera något som är lite oväntat? 

Jag provade ett liknande recept för ett tag sedan och hade hur höga förväntningar som helst. På pappret älskade jag konceptet. Ja, så till den milda grad att jag med extraordinärt självförtroende slog till med dubbel sats vid det första (och enda...) tillfället då jag provade! Tyvärr blev de kakorna oförlåtligt trista och mjöliga i smaken. Och det finns få saker som irriterar mig så mycket som att ha bakat något som jag inte kan lägga ut på bloggen. Detta kan i sig vara själva definitionen av ett i-landsproblem, men ändå. Något stukad av upplevelsen tog det mig ett tag att återfå lusten att prova kanelbullekakskonceptet.

Men nu har jag återhämtat mig. Och trots att jag av ren klantighet råkade ha i lite för mycket mjöl så fungerade det här receptet så mycket bättre och jag väldigt glad att jag inte slängde in handsken. För dessa är både jättegoda och snygga! Dessutom blir jag alltid på gott humör av en lättkavlad deg. Man måste ju lära sig att uppskatta det lilla i vardagen, eller hur?

Kanelbullekakor

60 st

170 g mjukt smör

1 dl strösocker

1,3 dl ljust muscovadosocker

1 ägg

1 tsk vaniljpulver

5,7 dl vetemjöl

1 tsk kanel

0,5 tsk bakpulver

1 nypa salt

Kanelfyllning

60 g mjukt smör

4 msk ljust muscovadosocker

2 tsk kanel

Glasyr

2 dl florsocker

lite vatten

Gör så här:

Blanda smör, strösocker och muscovadosocker tills det blir fluffigt och krämigt. Tillsätt ägget och vaniljpulvret och blanda noga. Rör ihop mjöl, kanel, bakpulver och salt i en separat bunke och tillsätt det till degen i tre omgångar. Blanda tills degen går ihop.

Dela degen i två delar och tryck ut varje del till en liten rektangel. Plasta in och låt vila i kyl i ca 60 min.

Gör under tiden fyllningen genom att blanda smör, muscovadosocker och kanel till en smidig röra. Låt fyllningen stå i rumstemperatur.

Tag ut degplattorna och låt de ev. mjukna något i rumstemperatur.

Lägg en degplatta mellan två bakplåtspapper och kavla ut en rektangel à 25x30 cm. Trimma gärna kanterna något. Bred på hälften av fyllningen och rulla försiktigt ihop degplattan från långsidan. Rulla degrullen försiktigt på bakbordet för att stänga den ordentligt. Slå in den i plastfolie och ställ i kylen i ca 30 min. Gör samma sak med den andra degplattan.

Trimma kanterna för att varje kaka ska bli perfekt

Sätt ugnen på 190 grader.

Skär degplattorna i ca 30 bitar vardera (1 cm per skiva) och lägg på plåtar med bakplåtspapper. Lämna ca 2-3 cm mellan varje kaka. Grädda mitt i ugnen ca 10-11 min. Kakorna ska bli lite lätt gyllenbruna undertill och i kanterna.

Obakade kakor, redo för ugnen

Låt svalna ett par minuter på plåten innan du flyttar kakorna till galler. Förvara dem i burk med tättslutande lock några dagar i rumstemperatur, eller frys in dem. Om du vill glasera dina kakor gör du det med fördel en liten stund innan servering. 

Lycka till!

Kanelbulle eller limpa? Kanelbullelimpa!

Något av det godaste man kan äta, om du frågar mig!

Det hjärtat är fullt av talar munnen, så brukar min svärfar säga. Kanelbullescones, äppelknyten och nu den här kanelbullelimpan. Uppenbarligen är mitt hjärta fullt av vetebröd. Och man får av hälsoskäl hoppas att det enbart är rent metaforiskt.

Men är inte det här ett härligt sätt att baka vetebröd på? Jag såg en bild på en sådan här "limpa" och blev helsåld direkt. Ett kul alternativ till krans och perfekt till en härligt opretentiös fika där man bara drar isär vetebrödet i bitar medan det fortfarande är ljummet. Jag dreglar över tangentbordet bara av att skriva ovanstående.

Med risk för att låta lite förutsägbar så har jag provat att göra kanelbullelimpan med mitt vanliga recept på vetedeg. Förutsägbar kanske, men det är jag i sådana fall gärna! Det här grundreceptet är nämligen optimerat till perfektion (japp, där sa jag det!) och det jag vill med det här inlägget är helt enkelt att visa hur man kan variera slutresultatet. Det måste inte bli traditionella bullar. Och jag kan säga att den här ljuvligt doftande limpan hade strykande åtgång! Mycket uppskattad av alla som smakade och det var verkligen otroligt gott, saftigt och inte minst kanel-igt!

Hur gör man nu en sådan här limpa? Det är egentligen ganska enkelt. Kortfattat kan man säga att man radar upp ett gäng tillplattade kanelsnäckor som förutom sin goda fyllning även är penslade med smör och strösslade med kanelsocker på snittytan. Dessa små snäckor staplas i små läckra högar och placeras sedan på högkant i en brödform. Ja, det tar lite längre tid än att göra en vanlig krans eller bullar, men det är inte särskilt svårt. Och resultatet är vansinnigt läckert!

Kanelbullelimpa
2 st

1 sats vetedeg

Fyllning:
120 g smält smör
1,5 dl ljust muscovadosocker
4 msk malen kanel
2 tsk vaniljpulver
2 tsk majsstärkelse

Glasyr:
0,5 dl Philadelphiaost
2 dl florsocker
lite vatten

Gör så här:
Gör vetedegen enligt receptet i länken ovan. Medan degen bearbetas förbereder du fyllningen genom att smälta smöret och låta det svalna. Blanda muscovadosocker, kanel, vaniljpulver och majsstärkelse i en separat bunke.

Dela degen mitt itu. Kavla ena deghalvan till en kvadrat, 40x40 cm.

Pensla över 1/3 av smöret. Strö över 1/3 av kanelsockret. Rulla ihop till en tight rulle. Skär en ca 1,5-2 cm tjock skiva. Skivorna kommer tryckas ihop något av kniven, men försök rätta till dem med händerna.

Lägg den skurna skivan på lätt mjölat bakbord och platta ut den med lätt mjölad hand/kavel. Den ska bli ca 1 cm tjock. Pensla över lite smör och strö lite av kanelsockret över.

Gör likadant med nästa skiva och lägg den ovanpå den föregående (på bakbordet). Stapla på detta sätt 5-6 st skivor (med smör och extra kanelsocker mellan varje skiva) och lägg sedan över dessa små staplar i en smord brödform (mina var 30x11x7 cm, men det skulle funka med något mindre formar också). Fortsätt tills degrullen är slut.

Tillplattade degskivor som penslats med smör och fått lite extra 

kanel-fyllning på sig. Dessa staplar är lätta att sedan flytta över 

till brödformarna...

...och då ser det ut så här...

...och så här! Det kanske ser lite ojämnt ut, men det rättar till sig 

vid gräddningen!

Gör likadant med den andra degrullen.

Låt jäsa i ca 1-1,5 h.

Sätt ugnen på 200 grader.

Pensla limporna med uppvispat ägg. Grädda ett steg nedanför mittfalsen i ca 30-35 min.

Låt svalna ca 15 min i brödformarna, lossa sedan kanterna på limporna med en kniv och stjälp upp dem på ett galler för att svalna. Gör detta försiktigt och fånga upp limpan så att ovansidan hamnar uppåt.

Färdiggräddad!

Rör ihop glasyren. Om den verkar för lös, tillsätt bara mer florsocker. Omvänt, tillsätt bara lite mer vatten. Ringla över limporna precis innan de ska serveras!

Njut!

Lycka till!

Höstiga äppelknyten med mandelmassa och massor av kardemumma!

Höstiga äppelknyten

Fulla med syrlig äppelfyllning med smak av mandelmassa och kardemumma

Krispig luft och höstlöv gör att mitt bullsug blir i det närmaste okontrollerat. Det är som om den här årstiden är gjord för mys med stora tekoppar och bullbak. Japp, det är verkligen hög tid för en höstversion av min absoluta favorit på fikafatet!

Om du gillar äpplen, mandelmassa och inte är rädd för kardemummakontakt av tredje graden, så är det här bullarna för dig. De är underbart saftiga och kryddiga och mandelmassan ger en härlig smak och en trevligt krämig konsistens på äppelfyllningen.

Kardemumman genomsyrar såklart hela skapelsen eftersom den finns både i degen, fyllningen och ovanpå. Jag tycker det är helt perfekt, även om jag i ärlighetens namn bör säga att den lätt dominerar över äppelsmaken. Men är man inte kardemummafanatiker så är det enkelt att bara dra ner lite på mängden eller ersätta den med kanel i fyllningen och istället toppa med t.ex. flagad mandel eller en glasyr.

Hösten kan vara min favoritårstid. Synd bara att vintern automatiskt följer.

Höstiga äppelknyten
20 st

Deg:
50 g jäst
3 dl mjölk (3%)
1,5 dl strösocker
0,5 tsk salt
1,5 msk kardemummakärnor
1 ägg
150 g mjukt smör
600 g vetemjöl

Äppelfyllning:
4 medelstora syrliga äpplen
2 msk smör
2 msk muscovadosocker/råsocker
0,5 msk kardemummakärnor
250 g riven mandelmassa

Sockerlag:
0,5 dl strösocker
0,5 dl vatten

0,5 msk kardemummakärnor

Gör så här:
Börja med äppelfyllningen, eftersom den behöver svalna innan bullarna fylls och ska jäsa. Skala äpplena och skär dem i tunna skivor (ca 2-3 mm tjocka) som du sedan skär i mindre bitar. Lägg smör, socker och mortlade kardemummakärnor i stekpannan. Stek äpplena tills de har mjuknat. Häll över i en bunke och låt svalna. Riv mandelmassan grovt och blanda den med äpplena.

Gör nu vetedegen. Lägg jäst, kall mjölk (ja, sluta med att värma degvätska - det är helt onödigt), mortlade kardemummakärnor, strösocker, salt, ägg och mjöl i en köksassistent. Låt den arbeta på medelhastighet. När degen gått ihop tillsätter du det rumsvarma smöret i klickar.

Låt assistenten jobba i ca 20-25 min. När degen är klar släpper den bunkens kanter och är mycket elastisk och relativt okladdig. Om du ändå är osäker på om degen är färdigbearbetad kan ett glutentest vara på sin plats. Tag upp en bit deg och dra ut den till en tunn rektangel mellan dina fingrar. Om du kan få den riktigt tunn utan att degen spricker har tillräckligt med gluten bildats, och du har alla förutsättningar att få perfekta bullar. Om degen inte klarar glutentestet, fortsätt då att arbeta den några minuter till och prova igen.

Låt nu degen vila i bunken i ca 10 min. Detta gör den mindre kladdig vid utbakningen.

Dela degen i två exakt lika stora delar. Väg gärna om du är osäker. Kavla ut en rektangel på ca 50x20 cm och dela degplattan i 5x2 bitar (dvs 10x10 cm stora). Klicka ut fyllning i mitten på varje kvadrat. Nyp ihop kanterna över fyllningen och snurra den ihopnypta degtoppen något. Nej, det blir inte superelegant, men det är heller inte meningen. Tänk höst och rustikt. Det gjorde åtminstone jag. Lägg knytet i en riktigt rejäl och stabil muffinsform. Har du inga sådana kan du använda stora bakformar i muffinsplåt.

Låt jäsa i rumstemperatur i drygt 1 h (mina fick jäsa i ca 70 min).

Sätt på ugnen mot slutet av jästiden, 225 grader skall det vara. Grädda bullarna mitt i ugnen i ca 8-10 min.

Under gräddningen gör du en enkel sockerlag genom att blanda strösocker med vatten i en kastrull. Låt koka ihop till en simmig lag (det tar ett par minuter). Ställ åt sidan.

När bullarna kommer ut ur ugnen penslar du dem med sockerlagen och strör över nymortlad kardemumma. Låt svalna på galler.

Lycka till!

Kanelbullescones

Varma scones med smak av kanel och kardemumma

Frukost är för mig dagens bästa mål. På vardagarna blir den kanske lite väl hastigt intagen eftersom tre barn skall utfodras och två "Brotdosen" skall göras i ordning till kindergarten och skolan*. Men frukost för mig är ändå något nyttigt, något bastant. Väldigt sällan sött. Så genom det här inlägget kommer jag visa mig ganska motsägelsefull.

För när jag hittade det här receptet på söta scones med "kanelswirl" så föll jag pladask. Lockelsen blev för stark för en kanelbullefanatiker som jag. Måste, måste prova. Helst igår. Och jag skall erkänna att jag och barnen åt dessa till frukost i söndags när maken jobbade. Och vi njöt i stora drag. Inte det minsta nyttigt, men jisses så gott! Receptet är omvandlat från amerikanska mått och jag har ändrat lite i det. Jag lade t.ex. till kardemumman, för jag älskar det och det ger ännu mer kanelbullesmak åt sconesen.

Dessa scones passar såklart utmärkt till en kopp te vilken tid på dagen som helst. En sak bara. När sockret, kanelen och kardemumman skall vändas ner i smeten, rör då inte för mycket. Då blir det inte så mycket "swirl" av det hela, nämligen. Jag gjorde det misstaget, men det blev fantastiskt gott ändå. Recept följer efter min lilla utläggning om matkulturen här i mitt hörn av Tyskland.

*Får jag ta på mig rollen som gnällig utlandssvensk för en stund? Jamen tack. Här måste man packa mellanmål till barnen varje dag. Det kan tyckas lite jobbigt förstås, men jag kan garantera att det är nödvändigt. En helt vanlig vecka serveras nämligen följande läckerheter på vårt kindergarten, vilket motsvarar en kommunal förskola i Sverige (och det här är en absolut representativ vecka, inga överdrifter).

Måndag: Äggröra med potatismos (är det bara jag som reagerar på den kombon?)
Tisdag: Nudlar med tomatsås (och inget mer)
Onsdag: Klyftpotatis med dipsås (och inget mer)
Torsdag: Bratwurst med pommes
Fredag: Någon form av soppa med glass till efterrätt

Det finns en inställning här som jag har lite svårt att förstå. Så länge tomatsåsen är ekologisk, så spelar det ingen som helst roll att barnen inte får i sig en gnutta protein när de äter. Fullvärdig vegetarisk kost verkar endast betyda att man utesluter kött. Ungefär så. Och det är helt okej att ge barnet en flaska chokladmjölk och nutellamacka till frukost. Att socker skulle kunna vara skadligt verkar inte ens existera i folks tankevärld. Det viktiga är att det är...just det. Ekologiskt. 

Att bo utomlands innebär att man får pröva sina värderingar. Vissa saker kanske man upptäcker är bättre här än hemma. Andra saker inte. Jag har numera accepterat att matkulturen är som den är och det enda vi kan göra är att försöka laga så bra mat vi förmår här hemma. Om någon tycker att det låter präktigt så kan jag genast slå hål på detta och berätta att mina barn tycker att allt jag lagar för närvarande är jätteäckligt och jag får vara nöjd om de får i sig någon näring överhuvudtaget... men jag försöker! Sliter mitt hår och försöker... 

Och så ger jag dem ändå kanelbullescones till frukost. Snacka om att gå emot sig själv. Men någon gång ibland måste man väl få mysa till det? Och de åt faktiskt några skedar gröt före. Jag tröstar mig med det.

Kanelbullescones
ca 12 st

2 msk muscovadosocker/råsocker
2 tsk malen kanel
1 tsk kardemummakärnor
4 3/4 dl vetemjöl
2 1/3 dl havregryn
0,6 dl strösocker
1 msk bakpulver
1 tsk vaniljpulver
1/4 tsk salt
120 g kallt smör, skuret i små bitar
1 3/4 dl mjölk
1 stort ägg

Glasyr:
1 3/4 dl florsocker
3-4 tsk mjölk
1/2 tsk vaniljpulver

Gör så här:
Sätt ugnen på 225 grader.

Blanda socker, kanel och nymalda kardemummakärnor i en liten skål. Ställ åt sidan.

Blanda vetemjöl, havregryn, strösocker, bakpulver, vaniljpulver och salt i en bunke. Tillsätt smöret och nyp ihop ingredienserna med händerna eller bearbeta dem med en gaffel tills blandningen består av grova smulor.

Vispa samman ägget och mjölken lite lätt. Rör ner detta i mjölblandningen. Rör bara så att allt precis blandas.

Strö över kanelblandningen över degen (den är kladdig). Vänd bara försiktigt in kanelblandningen, om man rör för mycket så blir det inte så tydliga kanelswirls (har inget bra svenskt ord) i sconesen.

Klicka ut degen med hjälp av t.ex. ett halvdecilitermått som du fyller med råge. Grädda mitt i ugnen i ca 11-13 min, de ska bli lite lätt gyllenbruna.

Rör under gräddningen ihop ingredienserna till glasyren. Ringla den över sconesen medan de fortfarande är varma. Avnjut dem direkt!

Hoppas någon vill prova, de är verkligen goda. Mycket smak, lite arbete. En trevlig kombination, särskilt när man inte har tid att baka något mer avancerat.

Lycka till!

Kryddig äppelkaka med knaprigt havretäcke och salt karamellsås

Mjuk, saftig kaka, knaprigt havretäcke och len karamell. Gott!

Äpplen är självklara favoriter i höstens bakning. Jag som egentligen inte är överförtjust i bakad frukt tycker faktiskt att just äpplen gör sig riktigt bra i både pajer och mjuka kakor. Det går inte att komma ifrån att det är något speciellt med kombinationen syrligt äpple, kanel och kardemumma!

Den som råkar ha en hög med härliga äpplen framför sig och med pannan i djupa veck försöker välja mellan att baka en knaprig smulpaj eller en mjuk äppelkaka, finner kanske i det här receptet en framkomlig mellanväg. Eller mellanväg, det låter ju tråkigt. Det vi pratar om här är snarare en väldigt lyckad fusion av de båda alternativen!

Det vi har att göra med är i grunden en mjuk kardemummakaka, som i min vård fått kanelstekta äpplen som tillägg. Verket kröns av ett knaprigt havretäcke som för tankarna till en knäckig smulpaj. Kakan blir fantastiskt kryddig, saftig och fin!

Servera den precis som den är eller lyxa till den genom att ringla över lite salt karamell. Gott, hur man än väljer att göra!

Kryddig äppelkaka med knaprigt havretäcke

(lagom till en 24 cm form)

Äppelfyllning till kakan:

3 medelstora äpplen (syrlig sort)

2 msk smör

2 msk råsocker eller ljust muscovadosocker

1 msk malen kanel

Havrecrumble:

55 g smör

1,5 dl havregryn

0,75 dl vetemjöl

0,75 dl råsocker eller ljust muscovadosocker

Kaksmet:

150 g smör

2,25 dl mjölk (3%)

2 små ägg

2,5 dl strösocker

6 dl vetemjöl

2 tsk bakpulver

1,5 msk nymalda kardemummakärnor

Gör så här:

Skala och kärna ur äpplena. Skär i 0,5x2 cm stora bitar (ungefär). Stek äpplena i smöret tillsammans med socker och kanel tills de börjar mjukna något och smör/socker-blandningen bildar trådar (dvs. blir lite seg). Låt svalna.

Gör havrecrumblen. Nyp ihop det kalla smöret med havregrynen, vetemjölet och sockret till en grynig blandning. Ställ in i kylen.

Smörj och bröa en form med löstagbar kant (24 cm i diameter). Sätt ugnen på 175 grader. Smält smöret och dra av från värmen. Häll i den kalla mjölken. Vispa ägg och strösocker riktigt vitt och pösigt. Tillsätt mjölkblandningen under långsam omrörning. Mal kardemummakärnorna. Blanda vetemjölet, bakpulvret och kardemumman i en separat bunke. Vänd ner detta i smeten. Fortsätt tills eventuella mjölklumpar är borta. Rör slutligen försiktigt ner de stekta, avsvalnade äpplena. 

Häll över smeten i formen och grädda i nedre delen av ugnen. Tag ut formen efter ca 30 min och strö över havrecrumblen (se till att den inte innehåller några jätteklumpar, utan försök att finfördela den med händerna medan den är kall). Den kommer under resterande gräddningstid att "bakas fast" i kakan. Grädda i ytterligare ca 45 min. OBS! Kolla om kakan är klar med en sticka. Den ska vara torr. Baka den hellre lite för länge än för kort tid!

Låt kakan svalna i formen. Täck inte över den med folie eller dylikt innan den svalnat helt, annars kan havretäcket mjukas upp p.g.a. ångan.

Kanske en till synes konstig kombination, men det passar utmärkt med salt karamell till!

Tottes kaka - så smakar den på riktigt!

Hur smakar den där kakan egentligen?

Åh, så brun och fin den blev, står det i boken.
Nej Totte, den blev snarare beige. 

Men kladdig och hyfsat god, om än lite väl neutral i smaken...

Vi är väl många som är födda på 70-talet (och kanske andra årtionden också?) och som vuxit upp med Totte-böckerna. Gunilla Woldes smått geniala barnboksserie om lille Tottes äventyr håller än i dag och med hjälp av en ansenlig mängd tejp håller böckerna från min barndom fortfarande ihop. De inte bara håller ihop, de har dammats av och återupplevts om och om igen!

Har ni någonsin undrat hur Tottes kaka ur "Totte bakar" smakar? Ni vet boken där han "knäcker ägget mot byttans kant för att kunna hälla ut det som är inuti ägget i byttan" (nej, i den här boken behöver man sannerligen inte läsa mellan raderna!) Har ni rentav provat? Det har inte jag, men varje gång jag läst boken, en sisådär 5000 gånger nu, så har jag undrat.

Har vållat huvudbry.

Och blivit förbryllad. Så få ingredienser. Bara 1 ägg, 1 kopp socker, 1 kopp mjöl och 3 stora skedar smör. Inget bakpulver. Ingen smaksättning i övrigt. Är det en väldigt basic kladdkaka utan choklad som vi har att göra med? Kladdkakan gjorde ju sitt inträde i de svenska hemmen i början av 70-talet, kan det helt enkelt vara så att Totte befinner sig i extrem framkant när han bakar, men är snål och utelämnar kakaon? Eller är det ingen kladdkaka? Varmvispar ungen smeten för att få upp volymen och därmed en mer sockerkaksliknande konsistens, fastän det inte verkar så i illustrationerna? Frågorna har hopat sig under åren. Jag erkänner att det kan finnas en risk att jag har överanalyserat Totte.

Idag vaknade jag med vissheten att det var dags att prova Tottes kaka IRL. För att fullfölja uppdraget tog jag hjälp av barnen. Det kändes som helt rätt tillfälle att involvera dem i min hobby.

Och hur blev den då? Tja, en kladdkakevarieant med väldigt neutral smak. Med tanke på ingredienslistan så var ju inte resultatet helt oväntat. Men barnen ÄLSKADE den! Och det berodde inte enbart på att de fått vara med i dess tillverkning, de verkligen, genuint, älskade den! Så ett hett tips, istället för mer eller mindre avancerade födelsedagstårtor som tar två dygn i anspråk (se här, här och här) och som väldigt få barn visar sig gilla, så kör en uppskalad version av Tottes. Den tar 3 min att röra ihop och går garanterat hem!

Här vispas det!

Mmm, så gott det smakar. Så står det alltså i boken och
det var extra viktigt att just den sidan skulle illustreras här, enligt killarna.

Klar för ugnen!

Jag använde en springform med 20 cm diameter och det fungerade bra. En större form skulle inte fungera med tanke på hur lite smet originalreceptet ger. Men den blev saftig och god och gräddningstiden (som enligt boken är "en lång, lång stund") avgjorde jag genom prov med sticka. Det blev ca 16-17 min i mitten av ugnen.

Som vuxen tycker jag att Totte gott kunde ha kostat på sig lite rivet citronskal och vaniljsocker i smeten. Och tillsätter man lite vinbär, hallon eller andra bär så tror jag Tottes kaka kan gå hur långt som helst. Utan tejp.

Tottes kaka
(räcker till 4 personer)

1 ägg
1 kopp socker (motsvarar troligen ca 1,5 dl)
1 kopp mjöl
3 stora skedar smör (motsvarar troligen ca 50 g)

Gör som Totte:
Smörj och mjöla en liten form, max 20 cm i diameter. Smält smöret. Vispa ägg och socker för hand tills det gör ont i armen. Häll över mjölet och rör om. När det känns trögt att röra tillsätter du det smälta smöret. Rör tills du har en jämn smet. Grädda mitt i ugnen i 175 grader ca 16-17 min. Gradantalet och placeringen valde jag med tanke på typen av kaka. Det skall i ärlighetens namn nämnas att Totte själv tänker lite mer utanför boxen än vad jag gör och placerar sin kaka direkt på ugnens botten.

Och så var det klart!

Randig cheesecake med björnbär, hallon och citron

Igår fyllde jag år. Trettioåtta. Hur trist det än är att fyrtiostrecket närmar sig, så får man försöka skaka av sig åldersnojjan och istället se positivt på saken. Just det. Dags att baka - och äta - tårta!

Fast i år blev det egentligen ingen riktig tårta, däremot en sk. no-bake cheesecake. Den här typen av cheesecake innehåller gelatin, vilket ger den en pudding-lik konsistens som jag råkar gilla. För att få den randig provade jag att att smak- och färgsätta med färska björnbär och hallon. Det översta vita lagret fick bli syrligt av citron. Och slutresultatet blev både snyggt och gott!

Men... nu uppstår förvirringen. Jag var en aning ostrukturerad när jag bakade och försökte kombinera två olika recept samtidigt som jag ändrade hejvilt och helt på känn. Dessutom utan att anteckna under tiden, vilket var överoptimistiskt av mig eftersom jag knappt kommer ihåg vad jag själv heter nuförtiden (förhoppningsvis inte ett åldersrelaterat problem, utan kanske snarare en följd av sömnbrist). Nedanstående recept är med andra ord inte 100% tillförlitligt, men bör heller inte leda till någon cheesecake-katastrof om någon nu skulle få lust att prova det.

Det fina tårtfatet är en present från mig själv till mig själv!

Randig cheesecake 

150 g färska björnbär (ca 1 dl passerad saft)
150 g färska hallon (ca 1 dl passerad saft)
0,25 dl vatten per bärsort
1 citron (skal och saft)
8-10 gelatinblad (4-5 till varje bärlager) + 3-4 blad till citronlagret
450 g cream cheese
2,5 dl vispgrädde
2 dl socker
2 msk vaniljsocker

250 g kex (jag valde dinkelkex med vaniljsmak)
100 g smör


Gör så här:
Sätt ugnen på 175 grader. Smält smöret och låt det svalna något. Krossa kexen i mortel eller i en matberedare och blanda med smöret till en massa. Tryck ut massan i en springform, ca 24 cm i diameter. Ställ kallt medan ugnen blir varm. Förgrädda sedan mitt i ugnen, ca 5 min. Låt svalna.

Blötlägg 10 gelatinbladen i kallt vatten, minst 10 min. Koka hallonen och björnbären i varsin kastrull, tillsammans med ca 0,25 dl vatten. Det räcker med ett par minuter. Passera bären genom en finmaskig sil och tag saften tillvara. Häll tillbaka saften i respektive kastrull och låt svalna något. Lägg i ca 5 gelatinblad (motsvarande ca 7 g gelatin) i vardera kastrullen och rör tills gelatinet löst upp sig.

Vispa grädden för sig. Vispa sedan cream cheese, socker och vaniljsocker. Blanda ner vispgrädden i cream cheese-blandningen.

Blanda lite mindre än 1/3 av cream cheese-blandningen med 1 dl passerade björnbär. Häll blandningen över den förgräddade bottnen. Var noga med att björnbärssmeten inte kladdar ner formens insida där de övriga två lagren med smet sedan skall ligga, det kommer se trist ut och förstöra randigheten. Ställ kallt (gärna i frysen) i ca 30 min. Ytan ska bara stelna till.

Blanda knappt hälften av den kvarvarande cream cheese-blandningen med 1 dl passerade hallon. Häll försiktigt blandningen över björnbärslagret. Se återigen till att det inte blir kladdigt på formens insida av smeten. Ställ i frysen ca 30 min. Lägg nu ca 3-4 gelatinblad i blöt (anledningen till att jag inte är exakt här är att de blad jag använder här i Tyskland verkar mindre än de svenska).

Här kan jag notera att de passerade hallonen får stå ganska länge med gelatin innan de blandades med cream cheese-smeten. Det var dock ingen fara, de stelnade inte förrän formen ställdes kallt. Är man ändå orolig kan man ju smälta ner gelatinbladen i hallonen under tiden som björnbärslagret stelnar till i frysen.

Riv skalet av en citron och pressa ur saften. Blanda detta med resterande mängd cream cheese-smet. Smält de blötlagda gelatinbladen i mikron (försiktigt!) och blanda även ner detta. Bred citronsmeten över hallonlagret, se till att ytan blir jämn och fin. Plasta in och ställ i kylen över natt (eller minst 4 timmar).

När cheesecaken skall serveras använder du en riktigt vass kniv och skär försiktigt ("såga" inte för mycket) utmed formens insida för att lossa cheesecaken. Lägg upp på tårtfat. Garnera med färska hallon och björnbär, eller vad ni vill! Jag malde över lite rålakrits, för jag tänkte det skulle funka bra mot de valda smakerna.

Prinsesstårta!

Klassisk prinsesstårta!

Jag har aldrig förut bakat en prinsesstårta. Men jag gillar prinsesstårta. Otaliga sådana har intagits i fikarummet under mina år på Cellbiologen i Linköping, men de har alltid varit köpta. När min äldste son Axel nu fick bestämma hur vi skulle fira det faktum att han är klar med kindergarten och ska börja i skolan (idag var första dagen!), så poppade just prinsesstårta upp som önskemål. Han gav mig till och med ett recept som han hade sett på Bolibompa. Det löd: färdig sockerkaksbotten, grädde, sylt och marsipan. Dock verkade detta recept lite påvert även i en 6-årings ögon, för han tillade sedan "fast du får nog leta upp ett riktigare recept".

Sagt och gjort. Jag bestämde mig för att göra det här utan några genvägar. Eller ja, egen marsipan gjorde jag nu inte. Men jag köpte åtminstone inte färdigkavlad...

Hur som helst. Ett "riktigare" recept på prinsesstårta än det som finns i Jan Hedhs bok "Tårtor" får man nog leta efter. Jag följde det så gott jag kunde och resultatet blev väldigt gott! Och mina marsipanrosor (som skulle varit rosa, men köper man röd marsipan så gör man!) blev absolut inte perfekta, men jag är hyfsat nöjd ändå eftersom det var första gången jag provade. Dock var det svårt att få dem att se snygga ut på bild. De ser ju blöta ut!?

OBS! Tårtans fyllning består av hallonsylt och krämgrädde. Medan krämgrädden med fördel görs precis innan tårtan skall monteras, så kan hallonsylten och vaniljkrämen (som ingår i krämgrädden) gärna förberedas dagen innan. 

Prinsesstårta
(10-12 bitar)

Tårtbotten - klassiskt svenskt anslag
(22 cm springform)

250 g ägg (ca 5 st)
135 g strösocker
15 g vaniljsocker (äkta)
150 g vetemjöl

Gör så här: 
Sätt ugnen på 190-200 grader. Smörj springformen med smör, dock enbart i botten. Bry dig inte om att smöra kanterna, det är bara bra om smeten fastnar under gräddningen. Då bibehålls formen på ett snyggt sätt och tårtbottnen sjunker inte ihop. Lossa den istället med en vass kniv när det är dags för detta. 

Vispa ägg, strösocker och vaniljsocker lite lätt i en metallbunke. Sänk sedan ner bunken i ett vattenbad. Vattenbadets temperatur får inte överstiga 90 grader, då kan äggen koagulera. Vispa kraftigt, gärna med elvisp, till dess att smetens temperatur uppgår till 40-45 grader. Tag upp bunken ur vattenbadet och vispa smeten rumstempererad under ca 10 minuter. När det går djupa spår i smeten är den klar.

Sikta vetemjölet och vänd ner det i smeten. Jobba försiktigt så att smeten inte förlorar i volym.

Fyll formen till 2/3 med smet och sätt omedelbart in den i nedre delen av ugnen. Grädda i 25-30 min. Prova med en sticka i mitten. Strö över lite socker och lägg på ett bakplåtspapper. Lägg över en plåt och vänd formarna. Låt svalna så, då bibehåller den sin saftighet. Den kan stå så till dagen därpå, om man så vill. 


Hallonsylt
400 g färska hallon
330 g strösocker
30 g färskpressad citronsaft

Gör så här:
Mixa hallonen,sockret och citronsaften till en slät puré med hjälp av matberedaren/mixerstav. Täck över med plastfolie och låt marinera i kylen över natt. Låt blandningen koka till 105-106 grader. Skumma sylten med jämna mellanrum. Prova om sylten är klar genom att lägga en liten klick på ett fat, lämna det någon minut och sedan kontrollera att det stelnat till. Häll sylten i små steriliserade burkar, sätt på locken och vänd burkarna upp och ner. Låt svalna.


Krämgrädde
4 st gelatinblad
1 liten sats vaniljkräm (2,5 dl mjölk, 1/2 vaniljstång, 3 äggulor, 60 g strösocker, 20 g majsstärkelse, 12 g smör)
4 dl vispgrädde

Gör så här:
Koka först vaniljkrämen, den måste nämligen svalna före krämgrädden kan röras ihop. Vaniljkrämen gör man genom att koka upp mjölken tillsammans med fröna från vaniljstången, samt den urskrapade stången.

Tag av från värmen och låt dra i några minuter. Vispa under tiden äggulorna tillsammans med sockret och majsstärkelsen. Häll över vaniljmjölken (tag nu bort stången) och vispa ihop blandningen.

Häll över alltihop i kastrullen och låt nu blandningen koka upp. Vispa kraftigt under tiden. När krämen tjocknat lägger du i smöret och fortsätter vispa tills dess krämen är helt slät.

Kyl ner hastigt och förvara kallt. Krämen har en hållbarhet på 1-2 dygn i kylen.

Lägg gelatinbladen i rikligt med kallt vatten. Låt dra i minst 10 min.

Vispa under tiden grädden till ett fast skum. Passera vaniljkrämen genom en sil och vänd ihop den med vispgrädden. Det tar en stund innan du har en helt slät blandning, men fortsätt bara att arbeta med slickepotten. Inga vaniljkrämsklumpar ska synas här inte!

Smält gelatinbladen i mikron till ca 50 grader. Passa noga.

Rör samman 1 dl av krämgrädden med det smälta gelatinet. Häll sedan i gelatinblandningen i resten av krämgrädden och vänd ihop den försiktigt. Nu är den redo att användas som fyllning i tårtan!


Vispad grädde att täcka tårtan med (före marsipanen):
4 dl vispgrädde
8 g äkta vaniljsocker
15 g strösocker

Gör så här:
Vispa grädden till ett fast skum, helst i en kyld bunke. Tillsätt sockret mot slutet av vispningen.


Montering av tårtan:

Skär tårtbottnen i tre lika tjocka skivor. Bred hallonsylten på den understa delen med hjälp av en palett (eller slickepott) och ca 50 g krämgrädde.

Lägg på den andra bottnen och bred på resten av krämgrädden (jag fick lite över, faktiskt). Försök forma krämgrädden så att den antar formen av en kupol.

Lägg på den tredje bottnen och forma tårtan med hjälp av händerna så att den blir kupolformad.

Här stannade jag för dagen och lät tårtan stå inplastad i kylen över natt. Man kan dock göra färdigt alla momenten på samma dag, men ställ då tårtan i kylen i ca 30 min, så att den får stelna till innan du fortsätter till nästa steg.

Bred över den vispade grädden över hela tårtan, stryk upp den så att kupolformen bibehålls.

Kavla den gröna marsipanen. Använd florsocker (inte mjöl!) på bakbordet. Kavla den ca 2,5 mm tunn. Borsta bort överflödigt florsocker och rulla upp marsipanlocket på kaveln och klä in tårtan med det samma. Försök sträcka ut ev. veck.

Gör en eller flera marsipanrosor i valfri färg, för instruktion se t.ex. här.

Pudra florsocker över tårtan och placera ut marsipanrosorna.

Klart!

Jo, det är fler veck i marsipanen på andra sidan... men vi låtsas inte om det nu.